Tänk vad lite bakpulver och vinäger kan åstadkomma!

IMG_2540-2

Mor Eva i julstöket. Rengöring av ugn. Så här gör man:

  1. Konstatera att pepparkaksbaket inte doftar riktigt lika pepparkakigt som vanligt. Mer som en kombination av aubergingratäng och en tre dagar gammal eldsvåda.
  2. Råka hitta ett klipp på nätet från en klickasajt av typen ”Du kan aldrig ana vad som hände sedan…”. Läs: ”Aldrig kunde jag ana att det var så lätt att rengöra ugnen. Det var nästan som om den rengjorde sig själv.”
  3. Tänk: ”Där ser man vad de gamla husmorstipsen kan komma till nytta.”
  4. Ta fram bakpulver. Blanda med vatten. Kleta in ugnen. Gå och lägg dig.
  5. Bli förvånad nästa morgon när du öppnar ugnen för att värma en bulle och ser att botten är täckt av en kletig gegga. Tänk: ”Aj, tusan! Det var ju ugnsrengöring igår. Nu ska jag visst bara torka ur kletet och sen är det klart.” 
  6. Torka ur kletet.
  7. Konstatera att alla inbrända rester är kvar. Oförminskade i storlek och utseende, lukt och konsistens.
  8. Leta upp sprayflaska. Befria den från bladlusmedel.
  9. Häll vinäger i sprayflaska.
  10. Spreja på alla ytor i ugnen som fortfarande är fläckiga. Byt spraygrunka efter en sekund eftersom den första går sönder. Svär en smula när även nummer två bryts av efter några duschningar i ugnen.
  11. Se hur det bubblar i de kvarvarande resterna av bakpulvergeggan.
  12. Känn hur det bubblar i dig själv när du storknande av vinägerångor torkar av ugnen och ser att fläckarna är kvar. Helt opåverkade.
  13. Tänk: ”Nä nu jä… rnspisar, ska de få sig!” Nu är det krig!
  14. Leta upp flaskan med trotyl, eller vad det nu är som det Jättefarliga ugnsrengöringsmedlet innehåller.
  15. Försök spreja och konstatera att det inte går. Den lilla ploppen som man trycker på sitter fast.
  16. till vitvaruaffären och fråga 1) kan de fixa sprejflaskan? 2) finns det annat medel?
  17. Gå hem igen med fixad sprejflaska, förslag på ett annat varumärke och något vilt i blicken. Tala inte med någon. De kommer inte att förstå!
  18. Spreja fläckarna och sätt värmen på 70 grader.
  19. Stäng av ugnen och låt den svalna.
  20. Ta bort ugnsluckan. Fast först måste du leta igenom tre pärmar med bruksanvisningar för att hitta instruktionen som följde med ugnen när vi köpte den.
  21. Ta med visst besvär och två avbrutna naglar isär de tre glasskivorna som ugnsluckan består av. Glöm bort att memorera hur de satt ihop.
  22. Blanda kvarvarande bakpulver med vatten och kleta in på glasytorna med inbrända fläckar. Tänk: ”Husmorstipset ska väl funka åtminstone någonstans. Kanske är det glasytor som är grejen med bakpulver.”
  23. Medan bakpulvergeggan verkar på luckan: Torka av trotylgeggan i ugnen. Konstatera att fläck visserligen naggats i kanterna men till största delen finns kvar.
  24. Morra argt, fundera på att ringa någon och skälla, bestäm dig sedan för att låta bli.
  25. Spreja mer trotyl på fläck och ta sedan itu med glasskivorna.
  26. Skölj bort gegga, konstatera att alla de inbrända fläckarna finns kvar. Försök med såpa och trasa, byt ut trasan mot skursvamp, byt ut såpan mot Jif, byt ut svampen mot Svinto, leta genom källaren efter skurpulver, hitta en massa mög, men inget skurpulver. Finns Tomteskur fortfarande?
  27. Skrapa de inbrända fläckarna med rakblad. Konstatera att diskhoar är för små för rengöring av ungsluckeglas. ”Alltså, såna som designar kök, STÄDAR de aldrig?” Bär in allt i badrummet medan du bildar ett spår av diskvatten och bakpulver genom bostaden.
  28. Skölj av glasskivorna i badkaret.
  29. Torka glasskivorna och ägna sedan en halvtimme åt vitvaruindustrins variant av intelligenstest, alltså att fatta hur de ska sättas samman för att bilda en tät ugnslucka. Bruka inte våld! Inte ens mot dig själv när du till slut inser att du hållit alltihop uppochner och försökt att göra en ugnslucka som öppnas i nederkant, ungefär som en kattlucka.
  30. Sätt triumfatoriskt tillbaka en någorlunda rengjord ugnslucka och konstatera att du är rätt hungrig.
  31. Ta fram en bit paj till lunch. Svär lite när du kommer på att ugnen är full att trotylgegga och att denna ska värmas till 70 grader och svalna igen innan du kan torka bort den.
  32. Ät filmjölk.
  33. Låt ugnen svalna.
  34. Torka nu ur ugnen en gång till. Konstatera att fläcken i botten är lite mindre men fortfarande finns kvar. Bestäm dig för att det finns värre problem här i världen.
  35. Sätt på kaffe!
  36. Värm upp ugnen så att den torkar. Nu luktar det inte längre eldsvåda i köket. Utan snarare vinäger, Jif och trotyl.
  37. Färdigt!
  38. Skriv inköpslista: Vinäger, bakpulver – och Tomteskur.

Monster under sängen

dammsugare3

De kryllar ihop sig under sängen där de sysslar med onämnbara saker som gör att de blir fler och fler. De möter mig med ett hotfullt morrande i hallen när jag kommer hem. De har preferenser och favoritplatser, som hörnet vid bokhyllan och strax till vänster om öppna spisen. De ställer till det och väcker känslor. Företrädesvis känslor av otillräcklighet. Jag Vidtar Åtgärder med beskäftigt nit och är nöjd i ungefär tio minuter. Sedan återkommer känslan av att vara en patetisk looser. De är en motståndararmé omöjlig att besegra.

Såg ni bilden i måndags? För er som inte har den utmärkta lokaltidningen Hallands Nyheter kan jag berätta att så här i halloween-veckan presenterades Den giftiga Dammråttan som inte bara osnygg i största allmänhet utan även som direkt farlig. Det lilla monstret innehåller bland annat nonylfenoler och bisfenol A för att inte tala om tungmetaller och ftalater.

Naturskyddsföreningen har dissekerat en dammråtta eller två och fått fram upprörande uppgifter om den lilla krabatens egenskaper.

Men var kommer allt dammet ifrån? Hur uppstår det? Se där en fråga för grundforskningen. Jag går till botten med det hela. Det vill säga till datorn. Och jag får fram skakande fakta.

Känsliga läsare ska kanske stänga av datorn nu en stund. Eller zappa över till en sajt om vampyrer eller andra världskriget eller något annat mer nervlugnande.

Dammet består… förutom av skadliga ämnen, textilfibrer, kvalster, bakterier… alltså det här är så äckligt… av hudpartiklar!

Inse det vidriga: Om man hade gjort en dna-analys på en dammråtta (topsat den i mungipan efter att ha lurat den att gapa och påstått att det är helt onödigt att tillkalla advokat i det här tidiga skedet av utredningen), så hade man fått fram att den är vår närmaste släkting i djurriket. Eller mineralriket, om man ska vara petig, fast petig är väl det sista man kan vara inför så fasansfulla fakta?

Det är inte städning vi håller på med. Det är krig! Nåt slags inbördesvariant. Alla hushållsansvariga har vetat det innerst inne i alla tider. Fråga din mormor eller någon som var med på den tiden när tanter piskade mattor på gården. Såg det lätt och trevligt ut kanske? Hade tanten en min som om hon piskade mattan i kreativ yra? Nej, hon var bister som en general vid fronten. Man blev rädd när hon kom nerför trappan med mattorna under armen och piskaren osäkrad.

Nästa trendvåg inom populärkulturen kommer att handla om dammråttorna som slår tillbaka. Nu när man har avverkat alla fiktiva ”nästan-människor-fast-mycket-värre-och-betydligt-odödligare”, som vampyrer, zombies, spöken och varulvar, så kommer den sanna skräcken att vara det äckliga hotet från dammråttorna som muterar och uppfinner egna dammsugare som slurpar i sig oss i stället och som sedan tar över världen med sina ftalater, bisfenol, perflourerade ämnen och nonylfenoler och annat svårstavat som man måste slå upp varje gång man ska skriva det och under tiden så breder dammet ut sig.

Människohjältarna är beväpnade med dammsugare, mirakeltrasor och dammvippor och för en ojämn och hopplös kamp mot alla odds. Huvudpersonen är en tant i städrock och med klut på huvudet. Till nästa halloween kommer filmen. Kanske med Meryl Streep eller Glenn Close med mattpiskaren i högsta hugg och på bistert, handlingskraftigt sätt snygg även i städrock och med klut på huvudet.

Och nu ska jag städa.